Kanske en midsommarnatt...

Natt.
Mörkret är tungt och dovt, hans steg ljuder som krossat glas mot den hårda asfalten. Tystnad. Till och med Stockholm är tyst. Han ser ljuset där framme. Klubben. Värmen. Men framförallt människorna. Ökar takten nu och hör hur bandet sätter igång där inne, han undrar om hon är där.

Han går fram till baren och beställer en vodka lime. Värmen sprider sig först ut i blodet, pulserar i hela kroppen. Han vänder sin blick mot det lilla fönstret och ler hånfullt åt de kalla vindarna. Dricker en till, och en till. Fyllnar snabbt till och mjuknar, tinar, får upp värmen helt.

Han ser sig om, spanar, tyst som en katt, smidig och metodisk. Sätter de vassa ögonen i kvinnorna, klär av dom med blicken, sedan låter han dem stå där nakna och vackra. Och plötsligt står hon där framför honom, blåser rök i hans klara ögon. Hon är vacker, men full. Fulla kvinnor är bara snygga om man själv är full. Han fingrar på glaset...det blir omöjligt att klä av henne här, det vet han om...

De dansar och ruset förvandlar musiken från bara musik, till himmelskt. Hon skrattar till och kroppen rör sig inuti takten. Hon doftar underbart, som om hon badat i en sommaräng och sedan fönat bort allt ogräs och beblandat sig i förföriska toner. Ibland snuddar han hennes böljande hår, sedan blundar han när de dansar och känner den ljuvliga doften igen som liksom lägger sig som en dimma runt hans kropp. Han känner hur dimman tränger sig in i ögongloben, och plötsligt faller han.

Nu reser han sig upp i en långsam rörelse, på något sätt lyckas han att fånga henne i ett fast grepp. Hon tittar förvånat på honom, sedan låter hon det tunna klänningstyget dansa runt runt runt. Han drar i henne, samtidigt som musiken målar sina toner ännu starkare. Mörker. Ensamhet. Tvåsamhet. Människor bredvid. Hennes ansikte är otroligt vackert i det dunkla och utan att riktigt veta vart stegen hade fört dem, så känner han nu hur hennes tunga leker med långa drag över hans spända mage….

En fortsättning kanske följer....