Saknar det som var - älskar det som är

Varför sidovägen sa han och smög sig undan
med blicken bakom glaset

Han gick vidare, med eller utan drink,
det vet jag inte,
minns bara att han alltid är som vackrast
när han försvinner,
när jag vet att han är långt bort,
men ändå nära, ändå den som känns mest
när hans namn är så fruktansvärt långt bort,
det är alltid då jag vill göra det,
uppfylla hans drömmar, trycka på knapparna,
känna känslorna, pulsen...